Tänk att man kan vara så dålig på något man tidigare var så bra på

Idag är jag officiellt världens sämsta mamma. Nej, låt mig rätta mig själv, jag är världens sämsta människa.

Inte nog med att jag tappade tålamodet totalt, jag skrek, kastade Axels flaska i golvet, slet av Fred ytterkläderna och satte honom i trappen för att han varit riktigt dum. Han försökte gå därifrån 2 gånger men jag var snabb med att bära tillbaka honom, arg som ett bi var jag. Efter tredje gången hör jag att han försöker ropa på mig trots att han störtgråter men jag ignorerar honom i 30 sekunder innan jag går dit.

Vad möts jag av?

Han står där och gråter, helt nerkissad.

Fy fasiken alltså. Jag har aldrig kännt mig så elak, någonsin. Jag började gråta hejdlöst vilket gjorde att Fred grät ännu mer. Och vad gör han? Han torkar mina tårar.

Förlåt Fred. Älskade, älskade barn, förlåt.

This entry was posted in Blogg. Bookmark the permalink.

2 Responses to Tänk att man kan vara så dålig på något man tidigare var så bra på

  1. Carro says:

    Oj så jag känner igen mig i ditt inlägg! Det ÄR inte lätt alla dagar. Och usch vad man kan känna sig som världens sämsta mamma.. När stora killen står och rycker i mig och vill ha min uppmärksamhet samtidigt som jag försöker trösta och vagga lillebror. Svetten utbryter och jag svär och är allt annat än pedagogisk. Jag har konstant dåligt samvete just nu känns det som. Förhoppningsvis ger det med sig snart och vi alla landar i rollen som en familj på fyra.

Kommentera