Blixtar och dunder, här händer det grejer!

Hemkommen från barnmorskan med goda nyheter! Bebisen är i det närmaste fixerad (han har borrat ner sitt söta lilla huvud i mitt bäcken) (det är lika skönt som det låter) (väldigt oskönt) och hon var tveksam till att vi skulle ses på nästa kontroll om 2 veckor.. Det här kan ju bli riktigt spännande! Jag siktar ju mot den 13:e maj så det är inte helt omöjligt. Då är det bara 14 dagar kvar vilket innebär att den där BB-väskan skulle behöva packas snart. Det får bli ikväll.. eller imorgon.. eller dagen efter det.

Blodtrycket var lite högre än tidigare men fortfarande lågt, resten såg prima ut!

Det som var mindre prima var att ha med sig Fred. Han var överallt och ingenstans och när vi skulle cykla hem så skulle han ta på sig skorna själv, vilket han inte kan, och jag fick inte hjälpa till. Vart är mitt barn? Ni vet, det där barnet som hade fungerande hörsel och som kunde säga mer är ”Nej!”?  Griniga barn när dom är som bäst. Trotsunge!

På golvet hos barnmorskan

image

Lycklig kille innan vi cyklade iväg

image

Fred sekunderna innan han gick in i demoleringsläge

image

Nervvraket

image

Nu ska jag koka mig en kopp te och sjunka ner i soffan en stund innan Fred vaknar till liv efter sin eftermiddagsvila.

*vinkar*

This entry was posted in Blogg. Bookmark the permalink.

Kommentera